Ekonomi

landområde Exempel på finansiering för en gård 100 –200 ha som kostar 20.000.000 kr i inköp:

Exempel 1 - om vi får mark men inte har något samlingshus. Varje medlem betalar cirka 150.000- 200.000 till föreningen,. Dessa pengar ska användas till att bygga vägar och ett gemensamt hus och ev infrastruktur. Därefter får varje medlem söka bygglov och bekosta byggnation av eget hus. Föreningen/medlemmarna kan bistå varandra med hjälp vid byggnationen och med trä om det finns skog på området. Material kan också inköpas gemensamt samt verktyg etc. Man kan söka bidrag för byggnation från EU eller ta hjälp av donatorer eller låna pengar. Man kan bygga det gemensamma huset tillsammans.

Exempel 2 - om vi får mark men inte vill ha något samlingshus. Marken delas upp på medlemmarna och medlemmarna betalar ingenting för marken. Var och en betalar för den egna byggnationen. Vissa kostnader som vägar och andra gemensamma kostnader görs upp sinsemellan och efterhand. Inget samlingshus byggs.

Exempel 3 – om vi får mark och vill ha ett färdigt samlingshus. Marken delas upp på medlemmarna och medlemmarna betalar ingenting för marken. Några medlemmar t ex 5 medlemmar köper ett hus i närheten vilket kan användas som samlingshus. Ett lite större hus kostar 800.000 till 1.000.000. 5 satsar 200.000 = 1.000.000. Eller man betalar 10% kontant 100.000 och tar ett lån på resten. 900.000 x 3% = 27.000 kr/år eller 2.250 kr/månad. Medlemmar som vill vara med måste då dela på denna kostnad för lånet och driftkostnaden. Kostnaden beror på hur många medlemmar som är med. Detta hus ägs av föreningen och de som betalat för huset kan sedan få tillbaka pengar som man satsat. Detta ger utrymme för dem som inte har pengar till insats eller ej vill bygga hus men ändå vill vara med i ekobyn.

Exempel 4 – på finansiering av en gård som kostar 5.000.000 och har cirka 20 ha.
Vi har sett många sådana gårdar. 10% måste då betalas kontant = 500.000 och detta måste då delas upp på de medlemmar som vill vara med. 10 medlemmar blir 50.000 var eller 5 medlemmar 100.000 var. Resterande måste lånas från banken. 3% ränta blir 135.000/ år eller 11250 kr/ månad. Man måste också räkna med en driftkostnad på några hundra per person, tillsammans alltså ungefär 10 personer betalar 1500/månad, 5 personer 3000/månad förutom insatsen. Varje person måste då låna till insatsen om man inte har den men det verkar nu finnas lånebolag som inte kräver någon säkerhet, såg en uppgift om upp till 350.000 men det verkar lite otroligt. Har man säkerhet, fast jobb eller bostadsrätt verkar det inte vara något problem.

Exempel 5 – på finansiering av en gård 100 –200 ha som kostar 20.000.000 kr i inköp
Lån i bank med 4% ränta = 800.000 kr per år som måste betalas av föreningen.
80 medlemmar betalar då varje månad 1000 kr i ränta för att täcka lånet och för drift, skatt och gemensamma byggnader. Varje medlem som deltager med 1000 kr/mån kommer då att förfoga över 1 ha mark. Själva lånet behöver betalas av i framtiden men vi räknar med att medlemmarna så småningom kan betala av på sin egen skuld till föreningen som för 1 ha beräknas till 200.000-300.000 och då kommer månadskostnaden att sjunka. Här kan man också inräkna ev donationer och inkomster till föreningen. Om vi alltså är många blir det inte så stora kostnader för var och en.

Medlemmarna söker själva lån för byggnation av husen, vilket vi inte tror blir några problem om man har en fast tjänst i sitt arbete. De flesta kommer troligen att behöva en viss omställningstid då man fortfarande arbetar och bor i staden. Man kan ta lån i Jakbanken där man inte behöver betala ränta men betalar en fast avgift varje månad för lånet. Detta kan bli lite dyrare än lån i vanlig bank men man får tillbaka pengar när lånet är betalt. Den bygger på att medlemmarna sätter in sina sparkapital på Jakbanken och att vi kan låna pengar utan ränta, har vi inget sparkapital kan vi få stödhjälp av andra medlemmar i Jakbanken. Här kan endast högst 6.000.000 kr lånas. Eller lån i annan bank.

Att vi alla hjälps åt att på olika sätt intressera kommuner och landsting för vår idé, vilken ligger i tiden och eftersom många kommuner verkligen vill ha nytt blod på landsbygden tror vi det kan finnas intresse. Arbetslösheten i städerna växer och människor söker nya alternativ. Vi kan arbeta för att få mark av någon kommun och behöver då endast avgifter för drift och skatt av de allmänna gemensamma utrymmena..